v 21+6, är såå trött..
v 21+6...är så trött..- 31:a oktober 2005
Vi satt barnvakt till en kompis 3 barn,(även om äldsta barnet var hos sin kusin) så det var de 2 minsta som skulle passas*skrattar* det var inga problem, det enda lilla missödet som var, det vart en blomkruka som åkte i golvet.
Stackars lillkillen han bidde lite tyst ett tag, han skämdes visst, vi sa att det inte var någon fara, men att han skulle sluta stojja vid fönsterbänken, och det gjorde han..
Det blev en del busande, leka krockande bilar (jätteskoj), jaga fatt i honom i kittlades hihi jättekul. och så skulle han o min make kasta en kudde på verande, jag har hört talas om att kasta gris..men kudde? ny modern barnlek?
Och storasyster satt mest o ritade, osså kollade vi på pippi långstrump, lillebror kollade med. pippi är poppis:) men när vi kollade på vårkul med Rhuu så vart det inte lika skoj..då passade han på att smita iväg till sina bilar igen.
Så det var kul men intensivt, den lilla rackarn har en röst som skulle kunna ta sönder glas, när han är riktigt glad o exalterad:) haha, har inte alla barn det?
(undrar hur föräldrar gör för att inte höra? det borde ju göra ont i deras öron med,eller blir man imun?*skrattar*)
det var inte många timmar de behövde passas, o de var jättesnälla..men jag var verkligen helt slut! gick o lade mig runt 18 tiden o sov tills kl 3 på morgonen.
hehe sen tror ni väll inte att jag orkade hålla mig uppe? nene vid kl 8 så somnade jag igen (alltså söndagsmorgon) o sov fram tills kl 17..och jag är fortfarande trött!
är inte riktigt klokt. jag brukar vara trött men på det här viset? ujuj det är ju så man undrar hur jag kommer orka med livet som mamma..hehe undrar om det blir järntabletter snart, jag vet ju med mig att jag har lågt blodtryck.
och jag blir ofta trött.
så slutkontentan av allt var jättekul men ack vad trött man blev:)
Vi satt barnvakt till en kompis 3 barn,(även om äldsta barnet var hos sin kusin) så det var de 2 minsta som skulle passas*skrattar* det var inga problem, det enda lilla missödet som var, det vart en blomkruka som åkte i golvet.
Stackars lillkillen han bidde lite tyst ett tag, han skämdes visst, vi sa att det inte var någon fara, men att han skulle sluta stojja vid fönsterbänken, och det gjorde han..
Det blev en del busande, leka krockande bilar (jätteskoj), jaga fatt i honom i kittlades hihi jättekul. och så skulle han o min make kasta en kudde på verande, jag har hört talas om att kasta gris..men kudde? ny modern barnlek?
Och storasyster satt mest o ritade, osså kollade vi på pippi långstrump, lillebror kollade med. pippi är poppis:) men när vi kollade på vårkul med Rhuu så vart det inte lika skoj..då passade han på att smita iväg till sina bilar igen.
Så det var kul men intensivt, den lilla rackarn har en röst som skulle kunna ta sönder glas, när han är riktigt glad o exalterad:) haha, har inte alla barn det?
(undrar hur föräldrar gör för att inte höra? det borde ju göra ont i deras öron med,eller blir man imun?*skrattar*)
det var inte många timmar de behövde passas, o de var jättesnälla..men jag var verkligen helt slut! gick o lade mig runt 18 tiden o sov tills kl 3 på morgonen.
hehe sen tror ni väll inte att jag orkade hålla mig uppe? nene vid kl 8 så somnade jag igen (alltså söndagsmorgon) o sov fram tills kl 17..och jag är fortfarande trött!
är inte riktigt klokt. jag brukar vara trött men på det här viset? ujuj det är ju så man undrar hur jag kommer orka med livet som mamma..hehe undrar om det blir järntabletter snart, jag vet ju med mig att jag har lågt blodtryck.
och jag blir ofta trött.
så slutkontentan av allt var jättekul men ack vad trött man blev:)
v 21+0
NU kan jag på allvar säga att det ÄR pyret som sparkar..kände lättare buffar omkring v 18-19..men var så osäker på vad det var.nu är det inget tvivel längre..visst är det pyret som far runt:)
det känns så knepigt o märkligt, i omed att den lilla krabaten oftast buffar mot min blåsa så känns den mindre å mindre*skrattar*
känner att humöret börjar bli bättre i takt med att tiden går, känner att jag kan slappna av mer o mer nu när jag känner av pyret:)
ha en bra dag
v 20+3, och jag känner mig....-20 oktober 2005
v 20+0- halvtid.. - 17:e oktober 2005
så har jag kommit halvvägs då..nu är det BARA 20 veckor kvar.känns som en evighet, samtidigt som en viss panik börjar smyga sig på en..det där med förlossning! ett ord som verkar få de flesta blivande mammor att skruva på sig.
Det är ju så lite man kan ha kontroll över..och det är nog det som gör en orolig..
för min del handlar det oxå om att det är en helt ny situation, och jag har faktiskt ingen aning vad som gäller och hur man "bör" göra..och om något blir som man har planerat?!alla har ju önskemål, men ju fler förlossningsberättelser jag läser, desto mer inser jag att jag kommer vara rätt maktlös, när jag väl är där!
phu- jaja dumt att jaga upp sig nu.. det är som sagt 20 veckor kvar!
Men samtidigt 20 veckor går snabbt, hehe fast ibland önskar man ju att man kunde slippa undad alla krämpor..har nästan alltid näsblod, o svårt att sova för att det gamla blodet täpper igen näsan (är nog den enda nackdelen med att vara gravid än så länge)
mvh: pyrets/ lillabus mamma
v 19+0
enl bf den 5/3...nästa vecka så...är man halvvägs. gud vad skönt.
har varit konstant orolig o kommer vara det tills efter v 25 för då vet jag att pyret skulle ha bästa chanser att överleva ifall nått går snett..
allt flyter på fint, inga direkta krämpor, o de besvären jag hade håller på att helt försvinna..bra ell dåligt?
allt såg bra ut på ul, så jag borde koppla av..hehe men det kan jag ju inte göra förens efter v 40:)
Paranoid som man är;)
har varit konstant orolig o kommer vara det tills efter v 25 för då vet jag att pyret skulle ha bästa chanser att överleva ifall nått går snett..
allt flyter på fint, inga direkta krämpor, o de besvären jag hade håller på att helt försvinna..bra ell dåligt?
allt såg bra ut på ul, så jag borde koppla av..hehe men det kan jag ju inte göra förens efter v 40:)
Paranoid som man är;)
v 18+4.. o enligt ul är bf datumet den 5/3-06 i stället för den 6:e..
v 18+4.. gjode ul i går och allt är bara bra med pyret, och det är skönt att se att h*n sparkar och hjärtat tickade på..
även om det är som barnmorskan sa..att bebisen bryr sig inte om när den SKA komma ut, utan det kan ju bli senare med:) haha jag har aldrig haft tålamod och varit rastlös, och tänka tanken att när jag är i vecka 20 är det 20 veckor kvar...*suuuuuuuck*
I bland känns det som det är jättelänge kvar och ibland tänker man att ja men det är bara 5 månader kvar det går snabbt!
.....hmmmm..
kunde iaf konstatera på ultraljudet i dag, att det är en liten steppare, eller som maken/blivande pappa sa: h*n sysslar med river dance..mot min stackars blåsa *ler* undrar hur jobbigt det blir senare?
men till alla som undrade så är allt bara bra o pyret/lillabus mår bara fint:)
för några nättre sedan drömde jag att vi var på ul bara för att se att bebben hade dött i magen..o det sjukaste var att då vinkade skelettet till oss *brrr* jag har nog sett för många skräckfilmer med åren..
I bland känns det som det är jättelänge kvar och ibland tänker man att ja men det är bara 5 månader kvar det går snabbt!
.....hmmmm..
kunde iaf konstatera på ultraljudet i dag, att det är en liten steppare, eller som maken/blivande pappa sa: h*n sysslar med river dance..mot min stackars blåsa *ler* undrar hur jobbigt det blir senare?
men till alla som undrade så är allt bara bra o pyret/lillabus mår bara fint:)
för några nättre sedan drömde jag att vi var på ul bara för att se att bebben hade dött i magen..o det sjukaste var att då vinkade skelettet till oss *brrr* jag har nog sett för många skräckfilmer med åren..
Och det komiska var att vid ul:et så vinkade bebben faktiskt till oss, när h*n inte dansade "river dance" mot min blåsa..och det sjukaste av allt är att jag är jätteglad, men även så deppig att jag bara vill gråta o skrika högt!!
hur kan det bara bli så?
att vara såå glad men så ledsen?? det är knepigt...
att vara såå glad men så ledsen?? det är knepigt...
v 18+3 (19) katastroftänkade och förlossnings nervositet...
Hej och hallå alla...vet ni vad? som gravid blir man jätteparanoid. jag sa alltid att när jag blir gravid kommre jag aldrig bli såå mesig eller bekymra mig för småsaker.. OJ! vad fel jag fick.Redan från det att jag fick reda på att jag var gravid så har jag bekymrat mig för missfall, och minsta kroppslig förändring har gjort mig jätte orolig.
Innan jag blev gravid så satt jag ofta och läste på aftonbladets föräldrasida; jag spånade in Terri Erikssons gravid dagbok,och skrattade så jag grät..hon var ju såå orolig. och vips blev jag sån själv.
Herregud hjälp mig! kan inte tiden rusa på så jag får föda och se att lillabus mår bra och att allt går bra?
Jag måste nog vara den enda människan i världen som inte kan "njuta" av min graviditet.
Och sedan är det ju det där med förlossningen, hur katten ska det gå till? jag gillar inte sprutor, nålar..vad återstår då som smärtlindring? bad, lustgas, varma vetekuddar..å sen då? och ja just det ja..vanlig mensvärk kunde få mig att krypa ihop till en boll...f*n hur ska jag överleva? vad har man gett sig in på? kan man föda utan att få värkar??*ler*
Och sedan de stackare som det inte har gått lika bra för, läste en förlossnings berättelse med en tjej som var ungefär i min ålder, som hade förlorat 9-10! LITER blod..och hon slutade inte blöda så hon fick opereras under ca 5 timmar?? AHHhh vad lugnande att höra!
Och en vännina till mig höll på att dö när hon fick sin son, hon drabbades av blodpropp i hjärtat eller vad det nu var...så det var nära att hon aldrig hade fått se sitt barn.
Sedan säger alla att: Det KOMMER gå bra! men om det inte gör det vad och hur blir det då? och tänk om maken blir ensam med lillabus? jag har hört barn bli mobbade för att en av föräldrarna inte har funnits där..
Bekymmer bekymmer...helt i onödan, men ändå..tankarna finns där.
Det känns som att det inte spelar nån roll hur många bra förlossnings berättelser man läser, det är de mindre bra och rent otäcka som sätter sig i hjärnan o gnager.
Ja jag vet att man är löjlig, men efter att ha läst o hört sånt är det svårt att vara glad! Det makens bästa vännina mötte oss med var att: åh vad kul; ( ungefär som om vi hade pratat om böldpest), men vet ni var inte så glada; så gott som ALLA mina vänner har fått missfall!
Och efter det kan jag kan ju ärligt säga att jag inte vågar säga att: jag ska bli mamma utan att lägga till OM allt går bra. det är ju trots allt ca 2 veckor kvar innan man är halvägs, och då är det ju 20 veckor kvar utav 40.
Oj oj, hur possitiv man kan vara då. Hm ska ändra attityd snart tror jag..det SKA gå bra, det SKA gå bra!
får tänka så i stället..annars kommer jag nog hinna få en biffig depression..( har haft en för 2 år sedan)
AH! nu känns det bättre, det var skönt att skriva av sig lite:), tack för mig för idag då...det var skönt att få skriva av sig lite..
Men gud vad glad jag är, jag bara längtar tills jag/vi får träffa lillabus
MVH:lillabus mamma
v 18+2 eller vecka 19..
Hej o halloj
Det slog mig nyss att det var ju ett tag sedan jag skrev här.
Egentligen har det inte hänt något speciellt från förra veckan.
Fast, det är klart, jag tycker mig helt klart känna lättare buffar från magen, då å då..så vem vet det är kanske lillabus som lever loppan?
Och nu de 6 oktober, på torsdag är det dax för UL. och det ska bli jättekul att få se hur den lilla mår.
Vad det gäller doftkänsligheten sitter den i. och jag är konstant sugen på sura saker som grapefrukt, blev besviken köpte blodgrape, men de var ju inte syrligare än vanlig apelsin, vilken besvikelse.
Men de försvan kvickt:), det värsta är att jag kan äta en massa sura frukter, och det känns som om det inte räcker, haha sist åt jag citron så att läpparna svullnade, inte för att det hindrade mig.
Snacka om att man kan få en del knasiga ideèr för sig, och minnet är riktigt illa, om man var vimsig innan. är det inget emot vad jag har blivit.
Det slog mig nyss att det var ju ett tag sedan jag skrev här.Egentligen har det inte hänt något speciellt från förra veckan.
Fast, det är klart, jag tycker mig helt klart känna lättare buffar från magen, då å då..så vem vet det är kanske lillabus som lever loppan?
Och nu de 6 oktober, på torsdag är det dax för UL. och det ska bli jättekul att få se hur den lilla mår.
Vad det gäller doftkänsligheten sitter den i. och jag är konstant sugen på sura saker som grapefrukt, blev besviken köpte blodgrape, men de var ju inte syrligare än vanlig apelsin, vilken besvikelse.
Men de försvan kvickt:), det värsta är att jag kan äta en massa sura frukter, och det känns som om det inte räcker, haha sist åt jag citron så att läpparna svullnade, inte för att det hindrade mig.
Snacka om att man kan få en del knasiga ideèr för sig, och minnet är riktigt illa, om man var vimsig innan. är det inget emot vad jag har blivit.