Tack för de snälla orden...

Det är härligt med lite trevliga personer som hör av sig,
givetvis hoppas vi att detta ska rätta till sig så Tuva kan komma hem relativt snart, för oj vad jag saknar henne stundvis.

I och försig får jag hälsa på henne hur mycket jag vill, så jag brukar titta inom nästan varge dag, det händer att det blir lite pauser som i morgon, då vi ska hälsa på makens mamma...huu jag bävar, vi har inte berättat för henne ännu!

Men det känns faktiskt riktigt skönt att blogga av sig, det känns lättare..just nu, innan i veckan var jag beredd att ta livet av mig så illa mådde jag..men jag tänker kämpa mig igenom det här...

För hem ska hon! Jag vet iaf att vi vill döpa henne,och skulle hon inte vara hemma då när hon är ca 3-4 månader så ska hon döpas ändå. Jag har ju iofs redan bjudit den familjen på dopet eftersom de har en rätt viktig roll i vårans och framför allt Tuvas liv.