ser inte bra ut....
Lite trött efter flytten (taget den 4 maj 06)
Just nu måste jag erkänna att det känns tuffare än vanligt...jag har inte skrivit på länge för jag visste inte hur jag skulle skriva. Under den här tiden som gått har lilltösen blivit flyttad till en fosterfamilj.
Och nu när jag mår bättr sätter sig de som placerat henne på tvären...de menar på att vi kanske inte kommer få hem henne på jätte länge..som de pratar nu så skulle de tillomed utreda vår lämplighet som föräldrar..det var det ingen som sade.
Det är en frivillig placering så då sa de att hon kunde komma hem igen när jag mådde bättre o det gör jag nu.
men inte då...!
bläh!
vilken frustration det är och så hemskt det är.
biologiskt är jag mor men det känns inte så det känns mest bara hemskt, och att allt är mitt fel att vi inte får hem henne.
framför allt inte då när man helst ville.
Och föresten så har så mycket hunnit hända nu- hon "pratar" till o med en hel massa, och ler.
hon är hur söt som helst.
Jag försöker tänka possitivt men jag ser bara alla nackdelar, att hon aldrig kommer se mig som mamma.
Jag kan inte riktigt sätta ord på hur det känns...Men det är hemskt att ha fått sin roll som mor bortryckt..bara för att man mådde dåligt o ville ha hjälp.
Samtidigt som man bara vill att hon ska ha det bra, men som det är nu så får jag bara se henne en gång i veckan..och tanken var på att vi skulle bli en familj igen...och det där med att skriva över henne på de andra paret..så känns det verkligen som de försöker placera bort henne.
Socialen är på väg att ta mitt barn i från mig känns det som. även om soc sägr annat, att hon ska komma hem igen.
jag vill bara ha hem henne. Och jag har sagt att hennes första jul ska hon vara permanent hemma och jag tänker kämpa för att få hem henne!!!!!!!
Hej!
Jag undrade hur det hade gått för dig, så jag loggade in på bb där jag inte varit på år och dagar!
Jag hittade länken på din presentationssida.
och OJ!
Jag kan inte ens börja föreställa mig hur du/ni har och har haft det!
Klump i halsen och geggamojja i magen.
Jag ska hålla alla tummar jag har att det blir bra för er! Och att Tuva får fira sin första jul hemma med er.
*styrkekramar*
Jag ska hålla tummarna på dig! ni måste få tillbaka henne! usch vad hemskt att bara få träffa en ggr i veckan! du måste kämpa o visa att du inte mår dåligt! för du mår ju mkt bättre nu! kämpa på! det är ju er dotter! hon kommer att se dig som mamma!
Kämpa på! Du fixar detta... du får inte lov att ge upp! Det är förmodligen ditt livs största prövning. Klarar du detta så klarar du allt.
Alla tankar till er.